Det var fasenemej bättre förr, tänker jag när jag en frostig morgon står och försöker skrapa vindrutan med en CD skiva, förr fanns det alltid nåt gammalt lock till en musikkassett att använda men med en CD skiva tar det halva förmiddan, för att inte tala om ett USB minne.

Det var bättre förr, jag är 62, så jag är i min fulla rätt att säga så. Jag tror jag säger det en gång till, det var bättre förr. Men med det menar jag inte alls samma sak som min pappa menade när han muttrade om att det var bättre förr, han syftade ofta på ungdomars musiksmak eller ungdomens brist på hyfs och såna saker.

 Jag bryr mig inte ett smack om ungdomens musiksmak, jag tycker den är obegriplig såklart, men vem bryr sig, jag lyssnar på den musik jag gillar, och vad det gäller deras brist på hyfs så tycker jag inte att det är så mycket att tjafsa om. 

Nej jag menar mera att det var bättre förr i betydelsen av att det var enklare förr. Man slapp oroa sig över om man hade rätt telefonabonnemang eller rätt elleverantör.  Jag blir så stressad av samtal där skentrevliga människor ringer och frågar vem jag ringer med?  1:a ggr svarade jag att jag ”ja va tror du, jag ringer faktiskt själv, men dom menar alltså med vilket bolag jag ringer, och hur mkt jag betalar och sen kommer dom förstås med ett förslag som är mycket bättre än mitt gamla och visst är jag dum om jag inte byter.

När jag var på systembolaget senast så sa den trevliga expediten där att dom snart skall upphöra med prislistan, men att det går bra att ladda ner en app direkt i mobilen. Jag vill inte ha en app, jag vill ha en katalog.  Ev beror det på att jag inte är helt bergis på vad en app är för nåt men jag vill iaf inte ha nån.

Och vad jag saknar min gamla video, Alltså jag har den kvar, å tittar då och då på gamla filmer eller inspelade band, precis som jag då och då lägger på en LP skiva, men det jag saknar mest med videon är att jag hur enkelt som helst kunde spela in TV program. Missa jag sporten eller nån bra film så kunde jag kolla dom senare. Jag vet att det finns svt play men det är sällan jag pallar se en hel film på datorn.

Jag vet inte om det är åldern, men jag börjar förnimma en viss uppgivenhet inför en massa saker. Detta att Sverige numera är det land som är ivrigast på att sälja ut allt vad statligt ägande heter.  Jag har lite svårt att känna den sanna glädjen där, att vi är bäst i privatisera mera klassen. Små kommuner med utmärkt kommunal vård och omsorg skall tvingas öppna upp för privatiseringar.

Bilprovningen är såld till var var det, Malta, varför inte ta steget fullt ut, sälj ut det svenska försvaret, varför ska vi skattebetalare tvingas dras med alla miljarder som Jas kostar t.ex.

Fast vi har det iaf inte så illa här, inte om man jämför med människor i Spanien och framför all Grekland. Där kan man snacka om svångrem, sänkta löner och pensioner, höjda skatter och matpriser, drastiska försämringar inom skola, vård å omsorg, och hur beskt medicinen än smakar så måste den ju ner, eller hur? Så även om folk är utan mat och jobb så får dom väl lära sig att bita ihop lite. Det viktigaste måste väl ändå vara att bankerna inte tar nån skada.

 Hj 30/9 2012